NTRODUCTION In Roald Dahl’s short s

NTRODUCTION

In Roald Dahl’s short story “Taste” we find the characters around the dinner table, betting on the identity of the dinner wine. Though the main plot is rather tricky, as befits the

Tales of the Unexpected

title of the collective volume, the most interesting feature of this story is the way language is used in the description of both wine and characters. While much







W

INE AND WINE LANGUAGE

The narrative excuse is extremely simple: the host Mike Schofield receives a small group for dinner, among them the celebrated gourmet Richard Pratt. As in previous occasions (two), Mike proposes “a little betting game with him over the claret, challenging him to name its breed and its vintage.” Though it is in fact common use, the narrator (one of the guests) introduces personification in wine language as a characteristic of this particular aficionado: “when discussing wine, he had a curious, rather droll habit of referring to it as though it were a living being. ‘A prudent wine,’ he would say, ‘rather diffident and evasive, but quite














prudent.’ Or, ‘A good-humoured wine, benevolent and cheerful - slightly obscene, perhaps, but none the less good-humoured.’” Personification, however, is an extremely useful taster’s tool. In any critic’s guide to wine appreciation we can perceive how professionals rely on different metaphors to describe wines; in fact metaphor is ubiquitous in wine discourse (Aitchison 1987; Bruce 2000; Gluck 2003). Before reaching personification there are first a few more general metaphorical schemas, such as

WINE IS A LIVING CREATURE

. For example, in the story, at the beginning of the dinner Mike declares: “A Rhine wine will kill a delicate claret.” From this general schema we can also develop a number of realizations sourced from the domain of anatomy that implicitly demand the conceptualization of wine as an animal in order to describe tactile impressions of size and mouthfeel (and from there to anthropomorphism, so that wines “have” body, spine, shoulders, tears, legs, etc). From here the jump to personification is not difficult. That animal is more often than not a human being, as we can see in the attribution of human qualities to wine (to mention but a few from real tasting notes: intellectual, voluptuous, shy, clumsy, expressive, muted, bold, reserved, assertive, unyielding, high-toned, ambitious, backward, stern, sexy, etc).

Resultat (svenska) 1:

NLEDNING I Roald Dahls Novell "Smak" hitta vi tecken runt middagsbordet, satsa på middag vinet identitet. Huvudsakliga handlingen ligger ganska knepigt, som det anstår den Berättelser om det oväntade titeln på den kollektiva volymen, den mest intressanta inslaget i denna berättelse är hur språket används i beskrivningen av både vin och tecken. Samtidigt mycket WINE OCH VIN SPRÅK Berättande ursäkten är mycket enkel: värden Mike Schofield tar emot en liten grupp för middag, bland dem det berömda gourmetmat Richard Pratt. Som i tidigare tillfällen (två) föreslår Mike "en liten betting spel med honom över claret, utmanande honom att nämna sin ras och dess vintage." Men det är i själva verket gemensam användning, berättaren (en av gästerna) introducerar personifikation i vin språk som ett kännetecken för denna särskilda aficionado: "när man diskuterar vin, han hade en nyfiken, ganska lustig vana att hänvisa till det som om det vore en levande varelse." En försiktig vin, "han skulle säga," ganska försagd och undvikande, men ganska försiktig. " Eller, "en good-humoured vin, välvillig och glad - något obscent, kanske, men ändå good-humoured." " Personifikation, men är en mycket användbar matprovningen verktyg. I någon critic's guide till vin uppskattning kan vi uppfatta hur yrkesverksamma lita på olika metaforer att beskriva viner. i själva verket är metaforer allestädes närvarande i vin diskurs (Aitchison 1987. Bruce 2000. Gluck 2003). Innan den når personifikation finns det först några mer allmänna metaforiska scheman, som VIN ÄR EN LEVANDE VARELSE. Till exempel i historien, i början av middagen Mike förklarar: "en Rhine vin dödar en delikat claret." Från detta allmänna schema kan vi även utveckla ett antal genomföranden från domänen för anatomi som implicit kräva begreppsbildning vin som ett djur för att beskriva taktilt intryck av storlek och mouthfeel (och därifrån till Antropomorfism, så att viner "har" kroppen, ryggrad, axlar, tårar, ben, etc). Här är hoppa till personifikation inte svårt. Detta djur är oftast inte en människa, som vi kan se i tilldelning av mänskliga egenskaper till vin (att nämna några från verklig smak anteckningar: intellektuella, vällustig, blyg, klumpig, uttrycksfulla, dämpad, fet, reserverade, självsäker, orubbliga, high-toned, ambitiösa, bakåt, stern, sexig, etc).

Resultat (svenska) 2:

NLEDNING I Roald Dahls novell "Taste" vi hittar tecken runt middagsbordet, satsa på identiteten av middagen vin. Även om huvud tomten är ganska knepigt, som det anstår de sagor av det oväntat titeln av den kollektiva volymen, är det mest intressanta inslag i denna berättelse hur språket används i beskrivningen av både vin och tecken. Även om mycket W INE OCH WINE SPRÅK Berättelsen ursäkt är mycket enkel: värd Mike Schofield får en liten grupp för middag, bland dem den berömda gourmet Richard Pratt. Liksom tidigare tillfällen (två), föreslår Mike "en liten vadslagning spel med honom över rödvin, utmana honom att namnge sin ras och dess vintage." Även om det är i själva verket allmänt bruk, berättare (en av gästerna) införs personifiering vin språket som ett kännetecken för denna aficionado: "när man diskuterar vin, han hade en nyfiken, snarare droll vana att hänvisa till det som om det var en levande varelse. "En försiktig vin, han skulle säga," snarare försagd och undanglidande, men ganska försiktiga. " Eller, "En godmodig vin, välvillig och glada -. ​​Något obscent, kanske, men inte desto mindre lättsam '" Personification, dock är ett mycket användbart prova verktyg. I alla kritiker guide till vin uppskattning kan vi uppfatta hur yrkesverksamma lita på olika metaforer för att beskriva viner, i själva verket metafor är allestädes närvarande i vin diskurs (Aitchison 1987, Bruce 2000. Gluck 2003). Innan den når personifikation finns först några mer generella metafor scheman, såsom vin en levande varelse. Till exempel i berättelsen, i början av middagen Mike förklarar: "En Rhen vin kommer att döda en delikat rödvin." Från denna allmänna schema vi kan också utveckla ett antal realiseringar kommer från området för anatomi som underförstått kräver konceptualisering vin som ett djur för att beskriva taktila intryck av storlek och munkänsla (och därifrån till antropomorfism, så att vin "har" kropp, rygg, axlar, tårar, ben, etc). Härifrån zum personifiering är inte svårt. Att djur är oftast inte en människa, som vi kan se i fördelningen av mänskliga egenskaper till vin (för att nämna några från verkliga provsmakning anteckningar: intellektuella, vällustig, blyga, klumpig, uttrycksfullt, dämpat, djärvt, reserverade, påstridig, orubbliga, high-toned, ambitiös, bakåt, akter, sexig, etc).

Resultat (svenska) 3:

ntroduction i roald dahls novell "smaka på" vi hitta personerna runt middagsbordet, vadslagning om identiteten på den middagen vin.om handlingen är svårt, som det anstår en



berättelser om den oväntade avdelning av den samlade volymen, den mest intressanta inslag i denna historia är det språk som används i den beskrivning av både vin och figurer.även om mycket







w

in och vin språk

.. - ursäkta är mycket enkel: det mottagande mike schofield får en liten grupp till middag, bland dem den berömda gourmet richard pratt.liksom tidigare tillfällen (två), mike föreslår "lite spelar spel med honom i bordeaux, utmana honom att namnge sin ras och årgång." men det är i själva verket gemensam användning,berättaren (en av gästerna) införs persanifiering i vin språk som kännetecknande för detta särskilda entusiast: "när det gäller vin, han var nyfiken, ganska lustigt vana att hänvisa till det som om det var en levande varelse."en försiktig vin," sa han, "ganska osäkert och undvikande, men ganska














klokt." eller, "en trevlig vin,välvillig och glada - något oanständigt, kanske, men inte desto mindre trevlig. "" personifiering är emellertid en mycket bra munskänk är verktyg.i alla kritiker är guide till vin uppskattning vi kan förnimma hur personer förlita sig på olika metaforer för att beteckna viner, i själva verket metafor är allmänt förekommande i vin diskurs (aitchison 1987. bruce 2000; gluck 2003).innan de når persanifiering finns det första några mer allmänna metaforiska schemas, t.ex.

vin är en levande varelse

.till exempel i historien, i början av middag mike förklarar: "rhen - vin kommer att döda en fin bordeaux."från denna allmänna aspekter, att vi också kan utveckla ett antal dit kommer från området anatomi som underförstått kräver conceptualization av vin, som ett djur för att beskriva taktila intryck av storlek och mun (från och med det att anthropomorphism, så att vin" har "kropp, ryggraden, axlar, tårar, ben, etc.).nu över till persanifiering är inte svårt.att djur är mer än en människa, som vi kan se i tilldelningen av mänskliga kvaliteter till vin (för att bara nämna några av äkta smakanmärkningar: de intellektuella, kurvig, blyg, klumpig, uttrycksfulla, dämpad, djärv, reserverat, påstridig, motvilligt, kultiverat, ambitiös, bakåt, stern, sexig. osv.).